För att förstå dagens situation är det viktigt att komma ihåg hur andra världskriget påverkade livet i de flesta av Europas länder. Norge, Danmark och Finland var alla involverade, vilket gjorde att borzoiuppfödning fick stå åt sidan för en tid.
Sverige stod turligt nog utanför kriget och är där igenom tveklöst det mest intressanta borzoi-landet i detta hörn av världen, då man har bevarat och utvecklat en blodslinje som grundades mellan 1910 och 1920.
Svensk borzoihistoria startar underligt nog i Norge, genom två engelska importer från kennel Ramsden. En hane, Ramsden Reindeer och en tik, Ramsden Romance (u. den berömda Miss Piostri). Dessa två närbesläktade Ramsdenhundar parades och producerade bland annat en tik som flyttade till Sverige. Hennes namn var Ch Vanja av Ulleberg och hon parades här med en tysk import, Schadow-Ozaroff. Han hade en rysk far, Sebesz, och var uppfödd av baron Korff. Två av valparna i denna kombination fortsätter historien.

Vid denna tid, 1919, två år efter den ryska revolutionen, blir två borzoier från Perchino-kenneln registrerade i Svenska Kennelklubbens stamböcker. Det är två kullsyskon, en svartvit hane, Ch Naletai och en tik, Tjaika, som är vit med grå fläckar. Båda är inhandlade av en svensk militär som gjorde affärer i Ryssland under revolutionsåren. Ch Naletai hade fyra guldmedaljer, vunna i Moskva före revolutionen. Han parade Vanja Romanowsky (Schadow-Ozaroff - Vanja av Ulleberg), och Tjaika i sin tur parades med en kullbror till Vanja R., Ch Boris Romanowsky. Dessa två identiska kombinationer lade grunden till den "svenska" linjen. Två tikar, en ur varje kull, Militza Godonoff och Zowja Nikolaewitch, för linjen vidare. Bägge parades med den helvita tyska importen Ch Eros Hassia, som också hade Perchino-Ramsden bakgrund. Ur kombinationen Eros och Militza paras två kullsyskon, Ch Cyrano och Tatjana med varandra. Detta producerar Sveriges ledande borzoi under 1930-talet, Ch Tarzan av Bråstad. En tik från kombinationen Eros Hassia - Zowja Nikolaewitch paras med en son till Dimitri Tsarewitch - Militza Godonoff, Dimitri är helbror till Zowja. Denna mycket kvalificerade inavel fortsätter ännu en generation och kombinationen Ch Tally-Ho Tsarevna - Tjajka Tsarevna II producerar en tik vid namn Zaba. Vid samma tid har två importer kommit till Danmark, Int Ch Wladislaw Monasterium och Lava of Addlestone, där man linjeavlar på dessa två. I Wladislaws stamtavla finns Asmodei och Pitischka Perchino, samma hundar som finns bakom Ch Eros Hasia och bakom Lava of Addlestone återfinns Ramsdenlinjen. En hanhund, Björnehögs Tsarewitch, linjeavlad på Wladislaw och Lava kommer till Sverige. Vid samma tid har en tik, Knjaschna Wergei, importerats från Tyskland. I andra generationen återfinns Wladislaw Monasterium som hade använts på den berömda Wergei-kenneln, innan han såldes till Danmark. (Den tyska Wergei-kenneln var belägen i vad som senare blev Östtyskland, och kom att spela en stor roll för borzoiuppfödning i Sovjetryssland, ett faktum som så att säga knyter ihop historien under 1980-talet.

Vi har nu fyra borzoier, å ena sidan Tarzan av Bråsta och Zaba, bägge mycket hårt avlade på Ch Eros Hassia och Perchino-Ramsden kombinationen. Å andra sidan har vi Björnehögs Tsarewitch och Knjaschna Wergei, som båda har ungefär samma tyska bakgrund, plus ett stänk av engelskt blod genom Lava of Addlestone.
Tarzan parar Knjaschna Wergei (Tatjana på samma foto som Knjaschna på föregående sida var ur denna kombination, webmasters anm) och Björnehögs Tsarewitch parar Zaba. Dessa fyra blir far- och morföräldrar till en tik, Bonnens Roity, som blir stamtik på kennel Ekhaga där hon paras med Heimerbergs Tsarewitch (linjeavlad på Wladislaw - Lava). Nästa kull på Ekhaga är en helsyskonparning, Ch Ekhaga Petrow - Ch Ekhaga Czarina.
Fram till denna tidpunkt, början av 50-talet, har ännu ingen uppfödare långsiktigt påverkat den ursprungliga borzoitypen. I stamtavlan på Bonnens Roity har ingen enskild svensk uppfödare stått för mer än en kombination. Jag har en teori, att detta, tillsammans med den intensiva inaveln på de tidiga importerna, gör att den svenska borzoien vid denna tidpunkt är av en mycket ursprunglig typ.

Kombinationen Petrow - Czarina koncentrerar denna typ och linjer ännu mer. Ur denna kull kommer två mycket viktiga tikar. Ekhaga Roity, som stannar kvar på kenneln och Ekhaga Kismeth Dascenca som blir stamtik på kennel Tichij Don. Roity paras med Odessas Boris, vars mor Nord Ch Zinja, för den svenska linjen medan fadern är en engelsk import, Ch Achilles of Woodcourt. Denna kombination var mycket lyckad, fem av dem blev champions. Två stannade kvar på Ekhaga och blev mycket betydelsefulla. Ch Ekhaga Rimski parade den engelska importen Ch Sadia of Whitelilies som förutom sina engelska linjer, genom Kismet von Bergland även gick tillbaka på samma tyska linjer som de tidiga importerna till Sverige. Denna kombination gjordes först på kennel Boreland som hade importerad Sadia. (Hon överläts senare till kennel Ekhaga, där kombinationen upprepades) En hane, Borelands Petrov, ur den första kullen parade så sin faster, Ch Ekhaga Gaselle. Denna kombination ger sammanlagt sex champions ur två olika kullar. Två av dessa, Int Ch Ekhaga Nikolaus och Ch Ekhaga Gorkij kommer att spela stor roll för den fortsatta borzoiaveln.

Detta är det tidiga sextiotalet, kennel Igorof startar med två importerade borzoier. Hanen Int Ch Frimodts Frappant är född i Norge, men har svenska föräldrar. Hans far är Int Ch Tichij Don Igor (Ch Czarewitch v d Solitude - Ekhaga Kismeth Dascenca, Czarewitch är en tysk hane importerad av Odessas kennel), Frappants mor är Borelands Carissima (Ch Odessas Boris - Ch Sadia of Whitelilies). Kennel Igorofs andra import är engelsk, Chinnor Kerstin. Frappant är en mycket framgångsrik utställningshund och producerar tillsammans med Chinnor Kerstin ett stort antal champions. Denna kombination kommer att bli en viktig del av svensk borzoihistoria, fast Igorof kenneln själv aldrig lyckades följa upp sin omedelbara succé.

Kennel Odessa som återfinns på flera ställen i stamtavlorna under 1950-talet, startade med Nord Ch Zinja och hade en till numerären liten uppfödning där man lade, först engelska linjer genom Ch Achilles of Woodcourt och senare flera kontinentala importer, till de ursprungliga svenska.
År 1969 avslutar Kennel Ekhaga sin uppfödning efter en drygt 20-årig championproduktion.

Början av 70-talet är starten för en mängd nya uppfödare. Först att nämna är kennel Votjaks, som från engelsk-kontinentala linjer producerar 1971 års vinstrikaste Borzoi, Ch Votjaks Majkop. Votjaks har en mycket sparsam uppfödning baserad främst på tyska linjer.

Ungefär samtidigt startar en kennel av ännu mer betydelse. Don Cosacken, som får en flygande start med sin blandning av Ekhaga-Igorof linjer. Detta resulterar i bland annat de två enastående halvbröderna Int Ch Don Cosackens Artjenko och Int Ch Don Cosackens Czardas. Artjenko var årets Borzoi i Sverige 1972-1975, och Czardas vann fyra gånger BIS på Borzoiklubbens årliga special, två resultat som blir svåra att slå.

Kennel Don Cosacken dominerar de svenska utställningsringarna under 1970-talets första fem år

Under denna period importeras en rad engelska borzoier till Sverige, några utmärkta och några mindre bra. Den bästa är utan tvekan Int Ch Bacaret Dark Elegance, importerad av kennel Tzar, som tidigare arbetat med både svenska och engelska linjer men som nu koncentrerar sig på de engelska. "Ellie" var årets Borzoi 1976 och paras senare med två engelska importer, Zomahli Ladno och Racingold Yakov. En valp i sista kullen exporteras till Galina Zotova i Moskva men blir inte använd i aveln. Linjen har också försvunnit i Sverige.

En annan engelsk import av vikt är Ch Rodgivad Caballero, som blev far till några utmärkta kullar, huvudsakligen på kennel Don Cosacken.

1977 års vinstrikaste borzoi är den helvita Ch Podjajka, deluppfödd och ägd av kennel Murigi som också importerat detta års BIS på borzoispecialen, Ch Marsja, uppfödd i Norge efter svensk-engelska linjer. Kennel Murugi startar sin uppfödning med en Ekhagatik för att senare addera engelska och amerikanska importer till sin kennel.
Kennel Leicro startar sin uppfödning 1971, med en dotter till Ch Ekhaga Nikolaus - Reyas Rudbeckia, Ch Ninotchka. Hon paras först med den finske importen Fargo of Golden West, men ger sin bästa kull med en annan finsk hund, Ch Daragoj Waschja. En kull som bl a innehåller 1975 års BIS på Borzoispecialen, Ch Leicros Zandor, men också Ch Leicros Zmirnoff och Ch Leicros Zilla, som bägge får fortsatt betydelse för svensk borzoiavel.
1973 importerar Leicro V'indras Vanity från USA. Hon var parad med Nikolia of Obskaya och födde 8 valpar i karantän.Vanity själv blev Int Ch och en av valparna efter Nikolia, Int Ch Leicros Zplendid Copy blir mycket framstående både som avels- och utställningshund. Han blir Årets Borzoi 1978 och hans dotter Ch Leicros R. Zilverina blir BIS på 1979 års borzoispecial.
Kenneln får senare ännu en storvinnare i S N Ch Leicros Russian Zadhel, som är efter Vanity, parad med en son till Zandor. Zadhel blir BIS på jubilieumsutställningen 1981 och toppar sin karriär under 1982 då han blir Årets Borzoi.
För att gå tillbaks några år till 1979, så blir det genombrott för en ung hane som kom att dominera utställningsringarna flera år framåt. Hans namn är Int Ch Majorows Charlamow, förande nästan uteslutande gamla svenska linjer. Han blir Årets Borzoi tre år i följd 1979-1981 och vinner bland annat borzoispecialen 1980. Majorowkenneln väljer sedan att lägga kontinentala blodslinjer till sina svenska och har fortsatt stor framgång med en kull efter Charlamow undan holländska importen Vorenoff Pushinka.
Mest framgångsrik i utställningsringarna blir Ch Majorows Gabrianov, Årets Borzoi 1984. Han får dock ingen betydelse för aveln, men det får desto mer hans kullsyskon Ch Majorows Garinjin och Ch Majorows Gabrinova
Kennel Tovaristj's startar sin uppfödning med en helsyster till Don Cosackens Czardas, Anastasia, som får sin bästa kull då hon paras med Leicros Zplendid Copy. Främst ur denna kombination är tveklöst Int Ch Tovarisjtj's Mazeppa som är mycket framgångsrik i utställningsringarna under en följd av år. Hon blir Årets Borzoi 1983, då tätt före sin son Int Ch Tovaristj's Jewel, en hund som liksom sin mor får en enastående utställningskarriär och är en mer framgångsrik som avelshund, med en mängd championavkommor. Jewel är efter S Fin Ch Yermoloff's Rasboi.
Kennel Yermoloff har grundat sin uppfödning på en Ekhagaättad tik, S Fin Ch Tatijana (Ch Ekhaga Gorkij - Ekhaga Kalinka), och är den svenska kennel som medvetet sökt bevara Ekhagalinjen. Ch Yermoloff's Krechet (e. Ch Tovaristj's Polar - Yermoloff's Vjatka) har en kometkarriär och vinner som unghund borzoispecialen 1982. Krechet, som är linjeavlad tillbaka på kullsyskonen Ch Ekhaga Rimski och Gaselle, upprepar sin vinst 1983.
Kennel Yermoloff har under 1982 importerat en ung hanhund från Moskva, Slavnij Alexej Jermolov. Slavnij som genom östtyska exporter till Sovjet, går tillbaka på samma linjer som 1930-talets Wergeiimporter till Skandinavien, kommer att spela en stor roll i svensk borzoiavel. Övrigt värt att nämna från första halvan av 1980-talet är en kull valpar som kennel Invibes startar sin uppfödning med. Kullen är efter S N Ch Al Wintars Mirjoz Wladimir u. Ch Zätaängs Hanna Glavari, och har en brokig bakgrund men blir inte desto mindre av sällsynt kvalité med ett flertal champions, bäst av dem lyckas Ch Azokova som blir BIS på 1984 års borzoispecial.
Samma år har kennel Leicro hämtat ytterligare amerikanskt blod till sin kennel. Den nästan helvita tiken Astafiev Snow Sybil, som får en enastående genomslagskraft i Leicros fortsatta avel och själv toppar sin karriär med att bli BIS på 1985 års borzoispecial. Samma år vinner Ch Leicros Russian Zpirit of the Czar, som är son till Zplendid Copy, titeln Årets Borzoi och befäster ytterligare kennel Leicros dominans i utställningsringarna under denna tidsperiod. Första hälften av 80-talet är också starten för kennel Yablonaja som grundar sin uppfödning på en finskättad tik, Ch Barsajas Irina. Hon paras för sin första kull med Int Ch Majorows Charlamov, men kenneln väljer sedan att lägga amerikanskt blod, först genom Leicro och senare med en egen import, Windhounds Bea Brave, till sina skandinaviska linjer. En blandning som man under en följd av år har stora framgångar med.